Nu håller jag på med att skörda en massa bär och andra grönsaker.

Jag tänkte inte ta någon semester i år, men jag ändrade mig.

Utav vinbären blir det saft och sen så har jag gjort inläggningar av alla mina rödbetor.

Vaxbönor blev det massor av så nu klarar jag mig hela vintern.

 Jag ska snart åka och skörda mer av vaxbönorna och ge dom till Maria i M-hult.

Nu har jag inte tid att sitta här vid datorn längre.

Hej då så länge och ha en bra dag.  

Oj vad det var länge sedan som jag skrev i min blogg!

Det har hänt en hel del under den här tiden. Efter ett per jobbiga månader med min bror(stroke) så har det börjat ordna sig, Han har fått tillbaka sitt körkort(tack o lov). Det måste kännas skönt för honom att kunna ta sig dit han vill och kanske humöret blir bättre också.

Jag håller fortfarande på med gospel. Jag bara ÄLSKAR att sjunga. Denna kör är helt otrolig, vilken sammanhållnig. Är man deppig eller sjuk så får man alltid ett uppmuntrande ord eller en kram från någon i kören.

Konflikten med min lillasyster tar visst aldrig slut. Hur elak kan en människa bli? Tack o lov så har jag mycket stöd från släkt och vänner. Att hela tiden anklaga mig för att vara så psyksjuk och att jag borde vara inspärrad kallar jag för MOBBING. Skit samma.

Min kära jack russel (Pepsi) fick jag ta bort i Mars. OJ vad det var jobbigt. Saknar honom så otroligt. Ett fint foto som jag fick från Maria står på hyllan och jag tänder nästan varje kväll ett ljus so står bredvid fotot.

Nu har jag blivit med katt. En söt liten grå vit unge som när han kom till mig kallades för Trötter. Ahhh det namnet passade absolut inte. Blomkrukor på golvet. För att inte tala om lampor och mitt akvarium som är i farosonen. Katten är ju ett monster. Helt galen, men så söt. Han har nu fått namnet TOKER.

Nu ska jag iväg och plocka vinbär. Tänkte göra lite saft.

Jag måste skärpa till mig och skriva lite mer åren som varit såååå svåra med alla självmords försök och allt annat som hände då.

Nu är jag så pigg och ska kanske börja jobba igen i en handelsträdgård om affären går i lås.

         Kram på er alla och ha en bra dag för det ska jag ha. Tjolahopp    

Som ni märker så handlar min blogg om lite av varje så idag ska jag berätta om min bror som fick en stroke i Februari.

Han har nu fått komma hem pga hans envisa och tjuriga beteende.

Han fick plats på ett korttidsboende. Det var tänkt att han skulle vara där tills han lärt sig att läsa och räkna.

Första kvällen så rymde han och gick hem. Polisen fick hämta honom.

Jag kommer att rymma ända tills jag får bo i mitt hus.

Han är elak och har blivit ett konrollfreak. Nu bor han hemma och har hemtjänst tre gånger om dagen.

När han sa att han inte ville ha den hjälpen så blev jag skit arg.

Skällde ut honom och sa till honom att inte vara så egoistisk. Det är ju inte bara för hans skull utan även för oss anhöriga.

Hoppas att han lyssnade på mig ,men han blev faktiskt tyst. Att en människa kan bli så förändrad.

Det är en pina att prata med honom.Hoppas att det blir bättre så småningom.

Min kära hund Pepsi saknar jag något så vansinnigt. Det är otroligt tomt. Jag tänder varje kväll ett litet ljus som står vid ett foto av honom.

Nähäpp! Nu ska jag plantera om mina blommor och sen ta en lååång promenad.  

Varför skaffar man sig egenligen ett husdjur.

Min kära, kära gamla jack russel( Pepsi är) borta nu.

Kl 14:30 igår så somnade han in i mitt knä. Han blev precis 13 år 0ch 4 mån.

 För 13 år sedan såg jag en annons i Oskarshamns tidning om att tre st jackrussel valpar skulle omplaceras.

Det var omplacerings gruppen i Kalmar.

Jag ringde och fick komma på en intervju och blev så glad att jag blev godkänd för att ta hand om en valp. Det fanns bara en kvar, dom andra var tingade.

Ingen ville ha Pepsi men jag blev kär direkt.

Mina barn som var små då var överlyckliga men min fd sambo var inte lika glad. ( hundrädd)

Den dagen när vi kom hem så smälte även han, för Pepsi var såååå söt. Förresten hans syskon hette Fanta och Sprite.

Pepsi blev snart känd i hela byn för han älskade att jaga bilar. det var så roligt en gång när jag skulle förklara vart vi bodde för då fick jag kommentaren " aha, det är där den lilla vita hunden vaktar vägen" så till slut sa jag bara dessa ord och folk visste exakt var jag bodde.

Jag kommer att berätta lite om hans liv för att bearbeta min sorg.

Att skriva om jobbiga saker är det bästa man kan göra så är ni intresserade. Välkommen tillbaks i morgon. Denna hund har gjort en massa hyss och även många, många glädjestunder.

När jag hade vaknat till ordentligt så kändes det som om jag hade gjort minst 500 sittupps.

Vilken träningsvärk.

Det var inte förrän nu som man började fundera på om man någonsin vågar äta riktig mat igen. Först så fick jag bara dricka vatten med en tesked.

Dagen efter lite soppa och fil.

Jag var ute och gick en liten sväng men gu så jobbigt det var. Det är meningen att man ska gå så mycket som möjligt för det är annars risk för tarmvred. Det är en av dom saker som man kan få t.om flera år efter op.

Nåväl  en sköterska berättade om hur op. gick till.

Man blir op. stående. Det låter ju hur sjukt som helst. Tur att man inte är vaken. En läkare står mellan benen och op.

Det blev fem hål i magen. Ett hål precis över naveln.

Man blåser upp magen så att dom kommer åt tarmarna och magsäcken.

Inte undra på att man känner sig lite uppblåst nu efteråt.

Efter att man har op. sig så får man äta mediciner hela livet. Bl.a magsårsmed. Jag ger mig själv blodförtunnande sprutor i magen. Det ska göras i tio dagar.

Nu får jag hela tiden tänka på att inte dricka för fort. Bara små klunkar. Jag har en vattenflaska med mig över allt.

Två veckor flytande och sen tre veckor med purè därefter kan jag börja så smått med riktig man.

Om det är värt att göra operationen! Ja, det tycker jag. Visst man får ställa om sig totalt men hellre det än att flåsa för minsta lilla backe. Tänk att kunna knyta skorna utan att hålla på och dö på kuppen.

Idag känns det mycket bättre. Det blir ju bara bättre dag för dag. Jag kan även tala om att jag har gått ner tio kg redan. Det känns. Har inte lika ont i mina knän när jag går.

Ställ gärna frågor om operationen och allt runt detta.

Jag blev inlagd på Tisdagen. Jag var nummer ett av flera stycken. På kvällen fick man duscha och tvätta sig med en svamp så att jag inte skulle ha en massa baciller på kroppen. Naveln var jätte viktig. Hur i sjutton ska man komma åt med en stor svamp. Som ni förstår så sitter naveln lååååångt in eftersom man är tjock. Det var bara och gräva.

Kl 6:00 fick jag duscha ännu en gång och sen gick vi till operationssalen.

När jag kom in så var det en massa människor och det kändes ganska jobbigt.

Nu fick jag kliva upp på operationsbordet och den såg såååå konstig ut. Jag skulle ligga bredbent och ha fötterna på ett fotstöd. Hm konstigt. Nåväl, nu satte dom på mig en sådan där mask som täcker både mun och näsa. Det var syrgas.

Jag skulle ta stora andetag för att få i mig mycket syre.

Det sista jag hörde var narkosläkarens fråga om alla var beredda. GOD NATT.

Op tog ung 45 min men jag fattade ingenting. När jag vaknade så undrade jag ,när ska jag bli sövd?

Sen vet jag inte mer än att jag vaknade upp i mitt rum. Fattade ingenting men nu var det gjort.

Jag berättar mer imorgon för jag är trött, mörbultad och förkyld.

En sak till. STICKA INTE RAGGSOCKOR FÖRRÄN DU VAKNAT HELT OCH HÅLLET! Ni skulle bara se hur den ser ut. Hahaha:=)

Ojojoj Vad trött jag har blivit. Jag tror att den här dieten med enbart flytande kost har gjort mig såååå trött.

Jag har inte ens orkat sitta vid datorn dom senaste dagarna.

Snart är det dags. Jag läggs in nu på Tisdag och opereras på Onsdag morgon. Lite nervöst är det allt.

Jag har haft många motgångar den senaste tiden så hoppas att det inte blir flera nu.

Min förbaskade bil har gått sönder. Tanken har fått ett hål och läcker som ett såll. Startmotorn har pajat IGEN så nu står jag här med en skrotbil som jag inte har råd att laga.

Jag behöver verkligen bilen för att åka buss är ett stort problem för mig. Är det mycket folk som jag inte känner så får jag panik ångest och måste hoppa av bussen.

Cyckel, Ja det är också ett sätt att ta sig fram på MEN! Köpte en begagnad förra året och lyckades bara cyckla hem för att sen få pungtering. Nu står den i källaren till ingen nytta för jag kan inte och har inte råd att laga den heller.

Nu väntar jag bara på att sängen ska braka ihop den också.

Inte nog med det! Min stackars gamla hund har börjat bli dålig och skulle behöva komma till en veterinär men Det finns inga pengar i min kassa.

Visst, jag har en djurförsäkring men den täcker ju inte allt och man måste betala innan man får ut något på försäkringen.

Ojojoj det blir mycket gnäll idag men jag bara MÅSTE få skriva av mig lite.(ni behöver ju inte läsa, det är bara att stänga av).

En sak till nu när jag ändå är på gång. GLASÖGON! Jag skulle behöva nya för när jag har suttit vid datorn en stund så ser jag bara suddigt. Att läsa en tidning är svårt. jag har börjat använda ett förstoringsglas. Det är lika så med min hobby, att brodera och sticka mm. Det är snart slut med det också.

jag har inte varit och hälsat på min bror på ett tag. Just nu behöver jag tänka lite på mig själv inför operationen och så har jag som sagt varit och är fruktansvärt trött. Tur att jag har en massa syskon som kan axla den manteln.

Den enda glädjen som jag har just nu är att sjunga gospel. GUUUUUU vad roligt det är. Man blir så glad och det liksom spritter i kroppen.

Döderhults gospelkör är sååååå bra. Kolla in på you tube.

Tjolahopp        

Ojojoj nu var det längesen jag skrev något på bloggen. Jag har blivit så trött om kvällarna så datorn har fått så avstängd i ett hörn. Det har nog med dieten att göra.

I Tisdags var det dags för mig att skrivas in på sjukhuset i Kalmar.

Vilken jäkla dag det blev. Bilen startar som vanligt och jag åker till Maria för att hon ska följa med.

Jag går in till hanne en stund och känner mig en aning stressad för hon hade ju inte hoppat i klädernaännu.

Det tar ju nästan en timma att åka bil.

Efter ett tag så går jag ut och ska starta bilen. Vad händer? Jo, bilen är död. Inget händer. Nu ber jag fader vår baklänges.

Inte nu igen. Den här bilen har kostat mig massor ända sedan den dagen jag köpte den av min lilla syster.

Nåväl. Vi får ta Marias bil som ente heller den går att lite på.

Den har något elfel.

Efter mycket om och men så kom vi iväg. Vi kom fram och nu var det dags för invägning. Jag har gått ner 8 kg.

Gu va skönt. Gränsen låg på 6 kg.

Nu på Tisdag den 7 Mars ska jag opereras. Jag är faktiskt ganska nervös.

Men nu detta med bilen. Marias kille provade att starta bilen medans vi var borta och den STARTAR. vad är detta för en bil?

Oh vad skönt, då var det inte något stort fel i alla fall.

Kommer hem, sätter mig i bilen, vrider om nyckeln. DET HÄNDER INGENTING! Han är död igen.

Vi fick putta igång den så att jag kunde komma hem i alla fall.

Inte nog med det. Det har blivit ett hål i tanken. En fin stråle med bensin under bilen.

Nu är tanken så gott som tom.

Hoppas att mitt ex kan fixa bilen i helgen för jag är sååå beroende av bilen.

Jag har inte orkat hälsa på min bror på ett tag men som tur är har jag syskon som kan göra det.

Just nu måste jag tänka lite på mig själv oxh se fram emot op-dagen. Mitt liv kommer ju att förändras för alltid.

Om ni, mina sykon läser detta så hoppas  jag att ni förstår att jag just nu inte orkar med min bror.

Jag kommer att skriva om min brors framsteg längre fram.

Tjolahopp.