Har precis kommit hem från hästarna. Det blev ingen ridning idag.

När jag kommer dit så går hans nya flamma omkring på gården.

Visst jag är nog svartsjuk. Vad har hon som inte jag har.

Denna lilla hästgård var mitt, jag säger MITT drömhem som jag drömt om sedan jag var ung och höll på med hästar.

Jag trodde inte att det skulle göra så ont, men jag grät hela tiden medans jag mockade och så kommer hennes jävla hund och härjar i stallet. Jag gråter även nu och vet inte vad jag ska göra med mitt liv längre.

Visst jag har mina underbara vuxna barn plus deras respekrive som är så snälla.

Jag får ju inte heller glömma mina underbara barnbarn Nellie, Bella och inte minst Nova.

Dom har ju sina egna liv och ska inte ha besvär med en psyk och svartsjuk mamma.

Men jag kan inte låta bli för det var MITT drömhem som gick i kras när jag fick min deppresion.

Jag har inget liv längre så jag får se hur långt det blir. Nu orkar jag inte skriva mer så alla ta hand om varandra för man vet inte morgondagen.

Nu har jag varit hemma ett par dagar. Kvällarna är värst. Man blir så ensam. Nu något roligare. Jag har nu två katter i mitt hem.

Jag döpte den förste till Toker för han var inte klok ibland. Många blomkrukor gick åt skogen.

MEN den nya lilla varelsen, ja jag vet  inte men han har djävulen bakom varje öra. HAN ÄR GALEN.Ahhhhh

Hur man kan trassla in sig i en gardin så enormt som han har gjort? Ja jag vet inte. Men nu har han fått namnet Goliat.

Nu ska jag snart åka till hästarna för min dotter Maria och jag ska ut på en ridtur. Vi var ute i två timmar i Torsdags och jag blev väldigt öm i ja ni kan nog gissa. RUMPAN fick sig en rejäl omgång så det är bara att späda på med lite mera rumpgympa.

Förresten var jag hos tandläkaren idag. Lagade två tänder. Tur att han är sååå bra och nja törs man säga det! Han är skitsnygg.

Måste sluta nu. Får se om jag hinner eller orkar skriva något mer idag.

Tjolahopp

Det har inte hänt så mycket på sjukhuset på ett par dagar så man kan gå och fundera på dom mest banala saker som finns.

När vi stod   ute  och huttrade i kylan på balkongen och rökte, kom vi  på att vi rökare är ett tåligt folk.

T.ex när man varit på någon resturang så har vi tåligt gått ut i vilket väder som helst för att ta sig ett bloss.

Det är samma sak på sjukhuset. Här finns det tider som dörren är låst och det är bara och vänta, tjata,väntaoch tjata. Manlih¨gger nästan på knäna för att dom ska låsa upp dörren.

När så tiden är inne rusar alla ut för att hinna röka så mycket som möjligt innan dörren blir låst igen.

Tack och lov finns det skötare som förstår oss och"glömmer" att låsa.

Jag ska förklara vad jag menar. Vi rökare är för det första inga skattesmitare.(tobaksskatten)

Vi går ut i vilket väder som helst för att ta sig ett bloss. Tyvärr så blir vi mobbade när vi står utanför dörren.

VART FAN SKA MAN GÅ. vi får väl göra som knarkarna (gömma oss på toaletterna eller i någon källare.

Denna jakt på oss nikotinmissbrukare har gått för långt-

Tänk bara på det här när man är inne på psyk. och man helt plötsligt inte få röka. Först mår man psykiskt dåligt och en som är rökare har ciggen som sin bästa vän FÅR INTE RÖKA- Vi ska alltså inte ens få dessa futtiga tider utan måste sluta helt om man inte har frigång och kan gå utanför byggnaden.

Vi blir nog rätt så många som kommer att balansera på toa-stolen och smygröka

Nog om detta nu. Vi är alltså missbrukare som får dåligt med hjälp av att sluta.

Vi betalar även mer skatt än ickerökare( det ni. sug på den karamellen)

Vi tar ofta mer hänsyn än dessa personer som dränker sig med parfymer och rakvatten.

Detta tycker jag är konstigt. Det finns MÅNGA,MÅNGA  som inte kan gå ut och äta en bit mat för all denna doft och stank.

Dessa doftande människor borde sitta på en speciell plats. t.ex ute under tak och hålla ossrfökare lite sällskap då och då.  

Igår hände det inte så mycket, vilket inte är så ovanligt på avdelningen.

Jag hade fruktansvärt ont i en höft som strålade ner i höger ben så det blev både kryckor och rullstol för mig den dagen,

På kvällen fick jag åka och röntga höften men sån tur var så var allt ok.

Idag kom en läkare och sa att jag hade(blablabla) i båda höfterna. Det där blablabla är för jag förstod inte vad han sa förrän det kom fram att jag led av en ordentlig och svår infl, i både höferna.

Han kom in med en stor spruta med kortison och bedövningsmedel. Han körde ner sprutan ända in till skelettet och började trycka in vätskan. GUUUU va  det gjorde on.

Jag hoppas att det hjälper för i nästa vecka blir det i den andra sidan.

Nähäpp nu får det vara bra för idag. tjolahopp

Vaknade i morse och kunde knappt ta mig ur sängen,

Jag hade så jä...... ont i ena höften och det strålade ner till mitt knä.

Tänk när jag var riktigt tjock då hade jag inga problem med höfter eller rygg.

Det kanske ska kännas så här.( en liten förvarning om ett jag börjar få höfter)

När jag var riktigt fet hade jag ju inga eller rättare sagt så syntes inga höfter.

Inget ont som inte har något gott med sig.

Hur som helst så fick jag åka till röntgen så nu väntar vi på resultatet.

Ibland fick jag ta rullstolen och ibland gick jag med kryckor.

Annars är jag frisk(tror jag) jag är ju på psyket. Nåja vad gör väl  det. Ligga i sängen här ellerl hemma.

DET ÄR EN STOR SKILLNAD. sÄNGEN HEMMA ÄR BÄST. Inget kan slå det. Nu ska jag gå och fika. bybyby Tjolahopp

Jag hatar dagar när det inte finns något att göra.

Terapin har dom tagit bort för att spara pengar men tänk om det underlättar istället.

Man går inte och funderar över sina problem hela tiden. Låt oss ha några terapi timmar varje dag så skulle det nog bli ett antal mindre vård timmar.

För att inte tala om alla dessa förbaskade mediciner som men måste stoppa i sig.

Ju mindre mediciner desto bättre för miljön och ju mindre drogade patienter desto bättre för hälsan  för dom med depp. och ångest.

Att bli nerdrogad gör ju behandlingen av en del mycket längre än den skulle behövas.

Det bästa man kan göra är att ta tjuren vid hornen och kämpa mot sin depp. eller panik ångest.

Nu tycker nog många att denna kvinnan VERKLIGEN har en skruv lös men att bara bedöva allt med med. är inte bra.

Att man kan behöva medicin ibland det förstår jag ac egna erfarenheter,men det kan bli lite för mycket ev den sorten ibland.

Så jag säger bara det FRAM FÖR TERAPI.

Tänk att bara kunna sitt och skvallra eller varför inte göra lite små snickeriarb.

varför inte bara sitta där och läsa en tidning. Sy,sticka.virka och brodera.

varför inte sätta sig vid en vävstol. Vid fint väder göra små utflyckter.

Det finns som sagt  många möjligheter.

Detta var lite utanför dom ramar som jag brukade skriva om.

Nu ska jag gå och ta mig en fika. Tjolahopp

 Denna dagen intet ett liv. Jag har bara broderat och krampat någon gång så det är en händelselös dag idag.

Min  dotter är i tyskland och bunkrar upp lite. Hon skulle även kolla efter ett gott vin som inte tungan snurrar några några varv. Sura och torra viner är det värsta som finns. Visst till vissa maträtter kanske men inte om man vill ta sig ett glas vin framför min endaste vän TV:N.

En liten Bailis skulle inte vara så dumt. Mummmmmmms.

Nähäppp! nu blir det att sy lite igen och så hörs vi imorgon.

Detta var den senaste rapporten från psyk avd 23 i Västervik.

Tjolahopp